Samhällskollaps på film

Film

Samhället har i alla tider varit utsatt för direkt eller indirekt kritik. Det ligger i samhällets natur att analyseras, ifrågasättas och i sin tur utvecklas. Själva idén som samhället bygger på karaktäriseras av ett kontrakt där människorna tillsammans axlar såväl skyldigheter som rättigheter för att kunna ta del av lika villkor och förmåner. De flesta känner till att samhället mycket väl kan kollapsa och kontraktet upplösas om det uppstår en situation som definitivt sätter samhällsresurserna ur spel. De vanligaste medierna och kanalerna för att framföra olika budskap, varningar och kritik är litteratur och film.

Ofta är denna typ av samhällskritik intimt förbunden med en destruktiv dysterhet och ett varnande exempel på vad som kan hända om samhället fortsätter på den inslagna vägen. Inom både film och litteratur brukar denna genre därför kallas för dystopi och i grund och botten är dystopin utopins raka motsats. De flesta känner till filmer som på olika sätt speglar eller förmedlar hur det goda och välfungerande samhället av olika anledningar sönderfaller och kollapsar. Det som återstår efter detta skrämmande och otänkbara scenario är en mörk och dystopisk värld där själva kittet som höll människor samman har upplösts. Istället har nya samhällen formats som inte alls liknar samhället av idag med demokrati och välfärd. I de fall där samhällen faktiskt formas styrs de ofta av förtryckande och diktatoriska krafter. Vanligt är också att det under ytan finns en motståndsrörelse som kämpar för frihet.

Det är väldigt vanligt att människan långt innan denna katastrof och kollaps en längre tid ignorerat en tydlig hotbild. Ofta beror detta på egen vinning, grov okunskap eller ren nonchalans. Dystopins kärna ligger i att förmedla varningen om det potentiella hotet när det fruktade scenariot redan inträffat. En närliggande genre finner man ofta i postapokalypsen, men den stora skillnaden mellan genrerna är att det i den dystopiska versionen oftast finns en korrupt och förtyckande makt som likt en diktatur kontrollerar överlevarna.

Populära teman i denna typ av filmer är till exempel krig, miljöförstöring, teknologiska hot, industrialisering, vattenbrist eller förlorad tilltro till det demokratiska systemet samt frågor av etisk, ekonomisk eller religiös natur. Det viktigaste är att det handlar om relativt aktuella frågeställningar som engagerar och berör. Vidare får de gärna ställa människor mot varandra och skapa klyftor. Ibland har historien redan gjort jobbet. En snabb omvärldsanalys visar exempelvis den tydliga klyftan mellan fattiga och rika länder.

Det är vanligt att dystopiska filmer har drag av både fantasy och science fiction eftersom de utspelar sig i en framtid som ännu är okänd. Det är också särskilt populärt med unika utseenden och främmande teknologi som gärna missbrukas i denna dystra och fruktade framtid som tyvärr blivit verklighet.

Det positiva med samhällskollapsfilm är ändå att tilltron till människan alltid är närvarande. Hjälten som lyckas rädda världen åt oss andra sviker aldrig. Det finns alltid en möjlighet att ställa allt tillrätta även utanför bioduken om människor bara blir medvetna om riskerna och tar varningen på allvar. Först då kan vi förhindra att dystopierna faktiskt blir verklighet.