Många av oss tar kontor för givna, då de finns i många olika skepnader i samhället och är navet i många företag. Varje dag går över två miljoner svenskar till ett kontor, där vissa arbetar i ett eget rum och andra tillsammans i stora kontorslandskap. Kontoret har en lång historia i samhället, och är ännu en viktig del i att driva samhället vidare.
För att hitta kontorshotell i Stockholm kan du använda Helio, som har arkitektritade sådana på sju platser i huvudstaden. Här går det att få wifi, städning, frukt, föreläsningar och kaffe samtidigt som du jobbar tillsammans med andra ambitiösa bolag. Du kan hyra ett eget rum eller ett skrivbord, samt teckna ett flexibelt medlemskap.
Kontorets uppkomst
Utöver kontorshotell i Stockholm finns det många andra kontor utspridda över hela landet, från nord till syd. Under de senaste åren har öppna kontorslandskap blivit mer populära, men denna kontorsform är ingen ny uppfinning utan har faktiskt funnits under lika lång tid som kontorsrum. Kontoret uppkom i samband med industrialismen under 1800-talet då böcker började föras i en mycket större utsträckning än tidigare. Den nödvändiga administrationen skapade behov av nya kontorsmiljöer och när allt fler flyttade till städerna fick kontorslandskapet sitt genomslag.
Höga ljudnivåer
Kontorslandskapet är kontor som har skapats i form av en stor och öppen yta. Här finns många arbetsplatser samt skrivbordsrader och skärmar. Om avskiljande väggar finns är de oftast låga, vilket skapar en bättre överblick i lokalen, men det gör också så att ljudet färdas längre. Detta kan skapa arbetsmiljöproblem när ljudnivån i rummet blir för hög. Det finns även arbetsplatser som är helt omgivna av väggar, de kallas för “cubicles” eller arbetsbås.
Demokratiska kontor
När andra världskriget slutade var bröderna Schnelle kontorskonsulter som då var verksamma i Tyskland. Deras iver att demokratisera samhället och vilja att skapa jämlika kontor ledde till att de också ville förändra kontorens utformning. De såg gamla hierarkier och väggar som ett hinder för öppenhet och kommunikation, och skapade begreppet “Bürolandschaft” som innebar att väggarna ersattes av gröna växter. Alla skärmar på kontoret skulle vara böjda och skapa en kommunikativ design. Under sextiotalet spreds bröderna Schnelles idéer även i Europa och Sverige. Det svenska företaget Lund & Valentin arkitekter designade Volvos nya kontor i Torslanda i slutet av sextiotalet och valde då att utforma det som en platt organisation.
Sveriges arbetsmarknad
Arbetsmarknaden varierar i Sverige, där vissa kommuner har fler industrijobb då de historiskt sett varit starka fästen för olika tillverkningsindustrier. I andra kommuner är arbetsmarknaden mer diversifierad, då det finns många sorters företag. Många svenskar jobbar i storstäderna, där det finns en varierad mängd branscher och bemanningsföretag. Rekryteringsföretag kan också vara behjälpliga i jobbsökandet, då de har koll på vilka branscher som finns och vilka företag som kan tänkas vilja anställa.